I lördags hittade jag äntligen rätt igen. Efter en vecka fylld av några toppar och desto fler dalar fick jag en fantastisk behandling av min sambo och tillsammans fick vi ordning på mig. All oro och tvivel släppte. Jag känner mig som mig själv igen. Jag har hittat hem. Så skönt och fantastiskt. Och tryggt. Jag börjar känna den här känslan så väl, att vara i hjärtat. När jag inte är det så blir jag direkt orolig. Jag vet att allt är precis som det ska vara men för att vara helt ärlig. Det är lätt att tro på när jag är i hjärtat. Det är den enda tron då. Men när jag halkar efter är det inte lika enkelt. Jag blir frustrerad och irriterad på mig själv då. Jag vet att jag borde vara ödmjuk och krama mig själv, men som sagt, inte alltid så lätt.

Fast så här efteråt ser jag allt så tydligt. Och det är väl så det är. När jag är i hjärtat är allt så enkelt. För det är så det är. Det är mina tankar som gör det jäkligt svårt ibland bara. Jag är ju inte mer än mänsklig <3

I eftermiddag ska jag på en behandling hos kinesiologen Sofia http://www.aynifriskvard.com/ Jag har aldrig fått en behandling av en kinesiolog så det ska bli spännande. Jag är så glad att jag är balanserad när jag kommer till henne, att vi kan jobba med mig när jag mår som bäst. Det känns helt rätt att gå dit idag. Till och med solen har ju vågat sig fram!

Just nu lever jag efter devisen "Släpp och åk med!"

Att släppa kontrollen är lättare sagt att gjort. Men spännande! Och lite pirrigt. Lite som Balder ;)